
En av julhyacinterna blommar. Inte så där överdrivet mycket och jag kan inte påstå att det är vackert – men den blommar!
Är man fattig och bor i en container kanske man får acceptera det och inse att gratisnöjen ofta är det som räknas. Jag personligen skulle inte ha haft någon glädje av en stor och fin bostadsrätt om jag inte kunde gå ut barfota på morgonen och bokstavligt talat lukta på blommorna. Lite som han Ernst – jag kallades ju faktiskt Ernst av vissa på förra jobbet även om orsaken var helt annan än vad jag antyder här.
(Eller hur Jikv och Jokv?)
Men det är jag det. Jag har accepterat hur livet ser ut och ansträngt mig för att göra det bästa av det.
Missnöjd är jag tamejfan inte, men visst finns det gnäll jag hade kunnat fylla bloggen med om jag ville.

Annars kan du komma hem till mej å hälsa på, du kan få gå på mitt gräs barfota å lukta på blommorna
haha hur perverst lät inte de där?
Precis lagom perverst för att tilltala mig! Jag hör av mig!