Jag hittade till kirurgmottagningen, jag hittade till röntgenavdelningen (!?) där man tog EKG, jag hittade till dagkirurgin för narkosbedömning och jag hittade tillbaka till kirurgmottagningen. Och sedan hittade jag hem också.

Det blir en första operation jättesnart, jag blir inlagd på morgonen den 23 november och dagen efter blir det operation. Då ska man ner i bäckenet och rota, ändtarmen ska bort, man fixar till själva reservoaren av en bit tunntarm som ansluts till ”slutmuskeln” och tar därför bort den befintliga stomin och ordnar med en tillfällig. Någon mer ingående eller teknisk beskrivning kan jag inte ge eftersom jag inte vet speciellt mycket mer själv. Jag har några frågor som jag inte kom på att ställa då jag uppmanades att ställa frågor. Den här operationen beräknas i alla fall ta 5-6 timmar, det är tydligen rätt så mycket mer komplicerat än kolektomi och anläggning av ileostomi. Efteråt blir jag kvar på sjukhuset ungefär en vecka.

Sedan ska hela härligheten läka i cirka tre månader (för att det inte ska läcka ut något otrevligt genom alla skarvar…), efter det tar man bort den tillfälliga stomin, kopplar ihop allt och förhoppningsvis funkar allt som det är tänkt. Det blir ju absolut inte ”normalt” som för en person med ett helt och friskt tarmsystem, men det absolut värsta som kan hända är att man får göra en ny stomi – alltså att jag är tillbaka där jag är nu. Det händer ungefär 10% av dem som genomgår en sådan här procedur.

Jag är glad, nervös och förvånad. Glad för att jag verkligen vill det här — även om min stomi fungerar jättebra så är den ständigt närvarande och inget jag kan glömma annat än korta stunder. Påsjäveln är ivägen helt enkelt. Varför jag är nervös behöver jag nog inte förklara. Förvånad eftersom jag i princip själv fick välja när jag skulle opereras – alla trogna läsare kommer ju ihåg hur lång tid det tog innan landstinget till slut skickade mig till Stockholm för knäoperationen. Men det finns antagligen fler mag-tarmkirurgen än ortopedkirurger så det kanske är som att jämföra äpplen och päron?

Mammografiavdelningen. Dit var jag minsann inte välkommen.

Och eftersom jag misstänker att vissa av mina läsare inte vet hur man ”fuskar” och kollar på YouTube berättar jag att sångaren i det här inlägget är Anders Bagge, mest berömd från Idol.