Den rubriken lockade mig på DN idag. Men inte var det något som intresserade mig eftersom ändtarmscancer är en sjukdom jag definitivt aldrig kommer att drabbas av.
Men jag lärde mig ett nytt ord: sfinkerbevarande. Sfinkter är tydligen ett annat ord för ringmuskel.
EDIT: DN har nu ändrat den något ”olyckliga” rubriken…
Jag har de senaste dagarna fått ett antal SMS som förbryllat mig. Det senaste lyder:
Hej! Vi kommer att ringa dig inom några dagar med information och en inbjudan till ett informationsmöte. Svara NEJ om du inte vill kontaktas. /Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna
Jag har ju iofs gjort lumpen så jag är soldatutbildad, men jag var ju knappast någon elitsoldat då och med tanke på vad som tagits bort och satts dit vid diverse operationer är jag nog inte elitsoldatskandidat nu heller.
Inte för att jag tror att Hemvärnet är ute efter eliten…
Idag låg det en (öppnad) påse sötlakrits i min brevlåda då jag kom hem. Inte i något kuvert, utan någon som vet att jag tycker om lakrits har gått förbi och lämnat den. Trevligt!
För inte kan det väl vara så att någon använt min brevlåda som papperskorg? Det är förvisso inte helt omöjligt för det låg dessutom reklam från SD, V och KD där och väntade… Funderar på om jag törs läsa igenom materialet – jag kanske kan ta dubbel dos blodtrycksmedicin i förbyggande syfte?
Har ju gått upp en del i vikt den senaste tiden och är snart uppe i toppnoteringen jag hade innan operationen den 24 november. Om det kan man väl säga mycket, men eftersom jag ”alltid” varit underviktig så är det ju inte per automatik negativt att jag lägger på mig lite fettreserver – för jag kan ju inte med bästa vilja i världen påstå att det handlar om muskler! 
I alla fulla fall så var mitt urval av användbara byxor något begränsat, så idag for jag och kära mor upp till metropolen Gällivare. Hade lite tur då det visade sig att det var REA på Jeansgruvan och Dressman (men dom har väl alltid REA?) så min budget räckte till fyra par byxor. Bra. Då behöver jag inte tvätta så ofta… Fick även med mig ett par nya promenadskor hem – en senkommen födelsedagspresent.
Var ju på en massa andra onödiga affärer också, och på COOP hittade jag dessa:
Större jalapeños har jag aldrig sett IRL, men jag köpte dom inte. Dels så tycker jag inte om gröna (omogna) jalapeños och dessutom var de långt ifrån färska. Den är nog inte så stor omsättning på chiles i Gällivare heller verkar det som.
På hemmafronten kan jag meddela att min Fatalii börjat sätta ordentligt med frukt. En absolut favoritsort, och jag ska definitivt ha mer än en planta nästa år!
Idag blir det till att flytta, så om jag blir ”tyst” och frånvarande beror det helt enkelt på att jag inte duger till att koppla ihop datorn igen…
För övrigt känns det fortfarande som om jag har en väldig träningsvärk i magen. Inte lika illa som igår men ändå besvärande – och någon miniförstoppning är det då definitivt inte!
Vaknade i morse strax före kl 6 och hade fruktansvärt ont i magen. Så fort jag rörde mig fick jag som kramper, och även när jag bara låg stilla och höll i mig så kom det kramper med olika mellanrum. Till slut tog jag mig i alla fall upp ur sängen och hittade ett par värktabletter. Bättre nu, men det känns ungefär som om jag gjort alldeles åt helvete för många sit-ups.
Hoppas att det är något tillfälligt som går över av sig själv, typ en miniförstoppning eller nått.
Nu har jag fått sova två hela nätter utan att behöva springa upp på dass! Ibland behövs det inte mer för att man ska bli nöjd i hela kroppen! 
Såren på magen läker på bra. Ja, jag har två sår – dels det där stomin satt och så passade ju kirurgerna på att skära upp och fixa till det gamla såret, det som aldrig läkte ordentligt efter den förra operationen. Givetvis så blev ju det såret lite inflammerat, men nu ser det rätt så ”fint” ut igen. Att ärret kommer att bli ännu fulare där än på resten av magen känns ärligt talat inte som någon katastrof…
Annars så är livet rätt så skönt. Någon minusgrad på nätterna och det ser ut att bli lika fantastiskt soligt idag som det var igår. Då var jag t.o.m. ut och promenerade, och ni som känner mig IRL vet ju att fysisk aktivitet inte är något som står högst upp på min prioriteringslista. (Ja, jag har vittnen!) I eftermiddag ska jag och kära mor fortsätta fixa iordning i lägenheten så förhoppningsvis är inflyttningen inte alltför långt borta. Bredbandet och kabel-TVn är redan inkopplat så jag tror det blir att leta efter den långa antennkabeln och den långa nätverkskabeln idag för givetvis så är ju uttagen på fel ställen. Snacka om i-landsproblem.
Det är också fascinerande hur mycket skillnad planeringen av en lägenhet gör. Den nya lägenheten är faktiskt bara 9 m² större än den gamla, men det känns som den är ungefär dubbelt så stort. Kanske är det någon som mätt ordentligt fel för jag får det inte riktigt att gå ihop.
Håhå, jaja.
18 dagar på sjukhuset och sedan några dagar i Altergård, så allt som allt var jag borta från hemorten i tre veckor.
Själva operationen gick väl bra, men sedan ”tillstötte komplikationer” så att säga, bl a visade det sig att jag hade en infektion i tarmen där man sytt ihop den tillfälliga stomin. Jag har med andra ord inte mått så där överdrivet bra, och om man räknar med lufttuben jag hade i munnen under själva operationen har jag haft slangar i sammanlagt fyra olika naturliga kroppsöppningar. Inte samtidigt och inte hela tiden, men nu fick ni i alla fall något att fundera över. Nu mår jag dock bättre än vad jag gjort på ett bra tag och är en aaaaning otålig att börja flytta in i den nya lägenheten. Imorgon ska vi börja köra prylar från mellanlagringsstationen, dvs päronens hus där jag just nu kamperar.
För övrigt så nedkom Mysla med en 50 cm lång och 3280 gram tung liten Alina i natt! Grattis, det var på tiden!
Imorgon vid den här tiden har jag antagligen precis anlänt till Sunderby sjukhus, och även om jag sett fram emot den här operationen länge känns det inte riktigt roligt.
Kanske är det för att det inte gått så lång tid sedan den senaste operationen så jag fortfarande kommer ihåg hur dåligt man mår när man vaknar upp, kanske för att jag blivit förberedd på att det den första tiden efter op kommer att bli ungefär som när jag hade ett ordentligt skov av ulcerös colit – ett konstant spring på dass. Nått mysigt sittande framför brasan räknar jag inte med att det blir under påsken i alla fall. Det får bli brasan inomhus i så fall. Sedan finns alltid den där tanken att det kanske inte går bra, att jag kanske får veta att jag måste ha påsjäveln tills någon försöker sig på en tjocktarmstransplantation.
Ähh, det kommer säkert att gå kanonbra och nästa vecka sitter jag säkert här och skriver superintressanta inlägg om mina plantor som om ingenting hade hänt!
Klockan är 06.05 på morgonen och jag har varit vaken i 1,5 timmar…
Stomipåsen gick upp. Den lossnade inte från huden, utan kardborrebandet som håller igen öppningen släppte helt enkelt – och det är inte första gången det händer. De här tvådelsbandagen från danska Dansac är fullständigt värdelösa i mina ögon. Tvättstugan är bokad och jag får roa mig med att tvätta täcke och sängkläder på söndag förmiddag. Jättekul. Inte.
Men snart slipper jag ju…
Länkar hit
Senaste kommentarer