Äntligen var det dags att äta physalis från egen täppa! Väntan hade varit lång, men långsamt bleknade höljet runt ett bär och i morse hade det trillat av. Denna händelse måste ju givetvis dokumenteras!
Jag tror att detta bäst kan beskrivas med ordet antiklimax…
Ja, bilden är från idag. Sannolikheten att det hinner bli någon Hubba-Bubba (jordgubbe alltså) kan nog anses vara rätt så liten.
Nu: Pytt-i-panna med ägg. Jag är inte så förtjust i EMV eftersom det är så ”opersonligt” och kvaliteten givetvis går hand i hand med priset, men en del är är faktiskt helt OK och dit hör Euro Shoppers pytt. Stora bitar och den innehåller faktiskt mer kött än ex Felix Delikatesspytt.
Fast jag kan inte påstå att jag är speciellt nyfiken på exakt vilket kött som används… 
Såja – en av Lapplands (före detta) fulaste solrosor har äntligen slagit ut! Får väl glädjas åt den här, för om den andra hinner slå ut lär jag inte se den ordentligt utan att klättra på möbler, den är nämligen längre än mig. Himla opraktiska plantor det här.
Ni ser väl humlan? Eller såg ni den först nu?
Ja, vad är detta? Bilden är cirka 20% större än verkligheten, inget makro den här gången alltså.
Var har jag nu gjort av långkalsongerna?
Har ju haft en del problem med att knoppar och blommor ramlat av, men det problemet tror jag till stor del beror på övernitisk vattning och allt för kompakt jord så det hoppas jag ska vara löst. Men lite saker händer ju.
Poblano/ancho. Mild mexikans variant som ska bli minst dubbelt så stor innan den mognar till rött.
Gul holländsk kanske? Kom i alla fall från en gul chile köpt på ICA och odlad i Holland, men om den är fröäkta eller en korsning vet jag inte ännu. ”Mamman” såg i alla fall ut så här torkad:
Cayenne golden.
Physalis.
Physalisplantan är den stora saken i den grå tiolitershinken. Med facit i hand borde den givetvis fått en betydligt större ”kruka”…
Upptäckte nyss att det växte svamp i en av mina chilekrukor. Antagligen kan jag av det dra slutsatsen att jag vattnar för mycket.
Det beror ju definitivt inte på att det regnat för mycket!
Har återigen blivit erbjuden en tid för undersökning av min ”tarmstump”, alltså ändtarmen som är kvar fast tjocktarmen är borta. Att den är frisk och inte inflammerad är ett krav för att det ska bli aktuellt med bäckenreservoar vilket står högt på önskelistan nu. Det funkar egentligen ganska bra med påsen och jag har haft ganska få olyckor, men visst finns oron där och visst är den i vägen och visst låter det om stomin vid de mest olämpliga tillfällen och visst får man gå undan i Arlandas säkerhetskontroll för att kroppsvisiteras. Dessutom är det svårt att sova på mage vilket jag alltid annars har föredragit…
Jag har alltså blivit erbjuden en tid, förra gången jag blev erbjuden en tid var det strax efter knäoperationen så det föll på det, den här gången faller det på att tiden var exakt densamma som den tidigaste bussens ankomsttid. Att skjuta på det bara en halvtimme så att jag skulle hinna dit, anmäla mig på mottagningen och klä av mig gick inte för det fanns bara en lucka på 40 minuter.
Fast samtidigt är jag glad över att jag bevisligen inte är bortglömd – att man ringde till mig när de fick en lucka nästa vecka. Det tycker jag om, det får medicinmottagningen på Sunderby Sjukhus bra många pluspoäng för! Till saken hör att sköterskan ringde två gånger - först i går men då kunde jag inte kolla busstiderna så hon ringde tillbaka idag. Jag har gnällt mycket på sjukvården med ibland glänser det till och man får bevisat för sig att människor faktiskt vill hjälpa till. Credit when credit is due.
Annars har jag idag ägnat mig åt ett ekologibrott eller vad man ska kalla det. Jag har introducerat en ej naturligt förekommande art i naturen – jag grävde ju upp några smultronplantor i pallkragen idag och i stället för att kasta dem planterade jag dom på ett hemligt ställe. Ska bli intressant att se om de klarar sig och ifall ekosystemet kollapsar!
Funderar på att göra mig av med mina smultron, dom gör mig vansinnig.
Jag har 15 plantor, men bara 2 av dem har blommat och kommer att ge bär. Det beror iofs antagligen på att de var pyttesmå i våras så jag är säker på att det blir bättre nästa år.
Däremot skickar dom utlöpare så det bara sjunger om det och jag får gå igenom pallkragen ett par gånger i veckan. Dom producerar ju så många nya plantor att dom i praktiken fungerar som ogräs och kväver sig själva…
Jag ska nog gräva ut i alla fall en rad redan idag så att jag har plats att spara några utlöpare från jordgubbarna istället.
Jag har ätit mitt livs första vita jordgubbe idag. Hur god som helst.
Men…
Fast jag visste att den var mogen, på gränsen till övermogen, så var det en del av hjärnan som protesterade – jordgubbar ska inte vara vita…
Senaste kommentarer